Jag har missbrukat morfin och alkohol från det jag var 16 år. Jag växte upp i en dysfunktionell familj där alkohol brukades och missbrukades från det jag kan komma ihåg. Bara lite bakgrunds fakta.
Själv blev jag drogfri den 8 september 2004. Kom in på behandling 1-2 veckor senare. Det räddade mitt liv. Jag var så sjuk och trött på drogerna att det inte fanns något alternativ. Med mycket omsorg från människor runt mig gick det. En dag i taget, ibland en minut i taget. Jag valde att göra en öppenvårdsbehandling då jag inte ville vara hemifrån pga mina barn.
Tyvärr visade det sig att min man inte tyckte det var bra att jag blev drogfri ( jag började ju ställa krav) så han ville ha skillsmässa. Ett år efter mitt beslut flyttade jag och barnen till en soc lägenhet (jag får lämna prover på att jag är drogfri för att få bo där) och det var otroligt skönt! Slapp alla pikar om att jag blivit hjärntvättad, att jag inte var en alkoholist och tablett missbrukare, från honom. Även hans familj betedde sig väldigt illa mot mig. Fd svärfar tyckte att "såna som jag" borde ju få lägenhet från soc snabbare, och en fd svärmor som innan jag ens flyttat, prackade på min man nya tjejer! Ja hallå, vem är det då som är sjuk??
Ja jösses vilken karusell det var ( och är fortfarande ibland).
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar